JavaScript är avstängt! För att laholm.se ska fungera korrekt behöver er webbläsare stödja JavaScript.
Du är här: Start / Uppleva och göra / Besöksmål / Skolornas utflyktsmål / Geografiska områden / Laholms stad / Stadsvandring

Information med anledning av coronavirus och covid-19

Här samlar vi allt publicerat material om hur coronaviruset påverkar Laholms kommuns verksamheter, till exempel förskola, skola, gymnasiet, vård och omsorg. Här finns också länkar till myndigheter. 

For all information published on the page, the "translate" function can be used (see top right). للحصول على كافة المعلومات المنشورة على الصفحة، يمكن استخدام وظيفة "الترجمة" (انظر أعلى اليمين).

Länk till sidan

Stadsvandring

Stadsvandring i Laholms innerstad.

Vi börjar vår vandring på Hästtorget.  Gatsten är lokal gnejs och granit. Torget domineras av Hästbrunnen.

Hästbrunnen: är liksom många andra konstverk i Laholm gjord av Stig Blomberg och invigdes 1952. Hästbrunnen är en tolkning av Olof von Dalins Sagan om hästen från 1740. Högst upp ser man en ryttare i driven koppar, kungens härold och förridare till Eriksgatan. I Sagan om hästen berättas folkets öden från Gustaf Vasa till Fredrik I. I fyra relieffer runt brunnen skildras de olika regenterna och hur de tar hand om Grålle, dvs svenska folket. Gustaf Vasa kastar Kristian Tyrann av hästen, Drottning Kristina lämnar tyglarna till Karl X Gustav. Karl XI och Kristian V rider i kapp, medan Ulrika Eleonora och Fredrik I färdas tillsammans bak Grålle. Lägg märke till hur Grålle skiftar från mager till välmående beroende på tiderna. Skulpturen är utförd i Vångagranit

Vid Hästtorget ligger också Stadshotellet, 1882 (enligt andra källor 1872). Lägg märke till det internationella stavningen, hotel, över entrén. Husets sockel är i bohusgranit. 1913 byggdes Laholms teater i anslutning till hotellet.

Bredvid teatern finn Teckningsmuséet. Detta är delvis inrymt i den gamla, renoverade, brandstationen och delvis nybyggt.

Det vita huset som oftast benämns läkarvillan byggdes 1871 som skola, benämnd Laholms pedagogie. Från 1893 var det folkskola (Svennbergska skolan). När Parkskolan var färdig 1915 blev det småskola. Sedan har det varit bibliotek, läkarvilla (Edén), socialkontor och psykiatrisk öppenvård i huset.

Hästtorget var förr marknadstorg. Detta kan man se i muren till vänster i Gamlebygatan. Här finns ingjutna järnringar för uppbindning av kreatur. I slutet av muren har funnits en grind och en trappa upp i trädgården.

På höger sida av gatan kan man lägga märke till tomternas läge i förhållande till Lagan. De har förbindelse ner till vattnet eftersom här bodde laxfiskare o hantverkare, man kan se en bageriskylt på en av väggarna.

I korsningen med S:t Clemens gränd finns ett av Laholms äldsta hus som benämns ”Kolonin”. Det sägs att det var sista anhalten före fattighuset.
Lägg märke till skylten på Fehnes hus. 

Strax före Gamleby torg finns ett stort tegelhus som kallas Slottet. (Se högst upp på stuprören.) Detta hus har inrymt Slottets bageri.

Gamlebytorg. Här har bedrivits handel på den tid då det var livlig sjöfart på Lagan.
På torget står Staffan Stalledräng med en av sina fålar. På baksidan ligger en liten katt och solar sig. Denna skulptur är också av Stig Blomberg.
Valfrid Göransson har berättat att det fanns en gammal brunn utanför Jörgen Docks hus. Detta var en samlingsplats för ungdomar. Den kallades Bengda brunnen efter Bengt som ägde huset.

Tvärs över torget kommer vi till Gamlebygränd. Det är en gammal fägata. Här gick stadens kreatur för att beta på Gamle Vång väster om staden.
Här bodde även en roddare som höll färjeförbindelse till Köpingelandet. Över ån gick en lina till en klocka i roddarens hus så man kunde kalla när man ville ha hans tjänster.
Gamlebygränd är kullerstensbelagd med en borgmästarergång i mitten.

Vi kommer fram till Krukmakaregränd. Kvarteret här var en gång befolkat av krukmakare. Gatan ner mot Lagan bytte namn efter pottemagaren; Nils Halls li, Bossa li. Nu finns endast Gamla krukmakeriet kvar. Det är från 1854, fast här fanns ugn på 1600-talet. I huset längst ner i gatan, med de höga skorstenarna, rökte Åkerberg Laholmslax i början på 1900-talet.

Vi går upp mot Kyrkan. 1231 fanns kyrka och Kungsgård. Tornet är från 1632. Kyrkan har brunnit flera gånger.
Ny kyrkogård anlades 1884. På denna gamla finns Kilian Zolls grav. Han var berömd konstnär med ateljé på Storgatan. Kända målningar från södra Halland är: Laxfiske i Lagan, Gubbe som metar, Kohagetorpet och Forsmöllan. Han föddes 1818 och avled på Stjernarp 1860. Det berättas att han inte var fin nog att gifta sig med sin älskade Henriette Horn af Rantzien. Han fick arbeta och spara pengar i många år för att få henne.

Vid S:t Clemens gränd, en bit in på höger sida låg Beijerska skolan. Den var Latinskola på 1500-talet och har sedan varit prästgård.
Här är en pittoresk vy mot kyrkan. Iverströmska fastigheten är renoverad enligt Hallandmodellen.

Vi kommer fram till Storgatan Den har genom tiderna hetat bl a Krokegatan och Kungsgatan. Vi stannar till i hörnet och ser längs gatan. Här ligger Länsman Bergs hus från 1850-talet, smeden Jönssons bostadshus. Medborgarhuset var borgmästarbostad 1882 åt borgmästare F F Lundeberg.
Gamla gästgivaregården är det nuvarande folktandvården?, tvåvåningshuset är Tellska huset.

Tvärs över Storgatan går vi in på Smedjegatan. Den hette förr Bryggaregränden. Här bedrevs hantverk; bl a kopparslageri och smedja. Se på alla skyltar!

Ryssgatan har fått sitt namn av att här fanns 100 (50?)ryska krigsfångar en kort tid på 1720-talet.

Fribergs hörna. Fribergs tobaksaffär är riven men namnet finns kvar. På det lilla torget finns skulpturen Potatisplockarna gjutna i brons på sockel av svart diabas (glänsande nålar). Denna är utförd av den lokale konstnären Karl-Gustav Jönsson 1986. (Jämför med Johan Lundqvists Odalman med sin korg, som finns på samma sida neråt Östertullsgatan förbi det gamla tullhuset. Denna invigdes 1948 till minne av bondeledaren och riksdagsmannen Carl Ifvarsson.)
Se neråt gatan på den utskjutande väggen på Arbetsförmedlingens och Hallandpostens hus. Här finns ännu ett konstverka av Carl-Gustav Jönsson från 1990. En målning, Världsbild, som pekar ut kvarteret Falkens exakta plats i världen.
Tvärs över Östertullsgatan har vi ett av Laholms äldsta hus. Det ritades av Johann Hausknecht i slutet av 1700-talet. Det är uppfört i korsvirke med gnejs i botten. Huset är nyrenoverat och byggnadsminnesförklarat.
Grannhuset, på andra sidan Trädgårdsgatan är typiskt nationalromantiskt, med stenpartier i granit.

På väg upp mot Stortorget längs Östertullsgatan passerar vi Länsförsäkringars nybygge, med stensockel importerad från Kina. Lägg märke till alla gamla affärsskyltar på vägen upp mot torget, samt markeringarna för parkering i vit marmor.

Stortorget. Runt torget finns bara 1700- och 1800-talshus.
Det var förr vanligt med sladderspeglar och det fanns på nästan varje hus.
De rika borgarna hade även balkonger för att kunna följa vad som hände på torget. Över konditori Cecilia och i hörnet vid Bagareliden finns ett par järnbalkonger kvar.
Vid väskaffären har man funnit rester av ett kapell från medeltiden; S:ta Gertrud, en träkyrka med kyrkogård.
Hausknecht ritade bokhandeln som tidigare var apotek och i korsvirke samt rådhuset från 1794. Hausknecht var stadsfältskär. I Bejves hus, nuvarande Expert hade hans hustru gästgiveri 1780. Han byggde ett nytt hus 1784. Det var det första tvåvåningshuset.
Apotekaren bodde sedan i SE-bankens hus.

På rådhusets fasad finns Riddarspelet. Det är utrört av Stig Blomberg 1942. Det är en minnestavla över freden i Laholm 1278 då en dans och en svensk riddare möttes i en tornering. Detta kan man se varje dag kl 9, 12, 15 och 18.
Förr fanns brandstation i Rådhuset med portar ut på gaveln där riddarspelet finns. (1916 byggdes brandstationen på Hästtorget och 1981 byggdes den nuvarande på Ängelholmsvägen.)
Framför Rådhuset fanns förr en skampåle där Clownen av Lars Trollberg står.
Torget var belagt med gräs till 1820, då det besattes med kullersten. Stensättningen kom till 1950 (kanske är det bohusgranit).
Torgbrunnen, Lagafontänen av John Lundqvist, invigdes 1933 av Gustav Adolf och Louise. Det var en gammal laxfiskare, Frans Bylander som donerade konstverket med pärlflickan och laxpojken som symboliserar den fritt forsande Lagan.
Den som färdades till Laholm med järnväg och kom Järnvägsgatan upp till torget gjorde en pampig entré rakt upp mot Lagafontänen.
Övergångsstället vid Storgatan är i vit ekebergsmarmor och svart ”belgisk marmor”.

Detta är sammanställt av Rose-Marie Gustavsson, Lena Angviken och Gunnar Thornell.

Alla foton är tagna av Gunnar Thornell.

Källor har varit stadsvandringar, hörsägen, artiklar i tidningar och skrifter m.m.

Vi är inte säkra på att allt är helt rätt uppfattat och vill gärna ha synpunkter och tillrättalägganden.

 Staten, via Naturvårdsverket, är medfinansiär till detta projekt.

Kommentera sidan

Innehållsansvarig: Rose-Marie Gustavsson
Sidan uppdaterad den 24 november 2010