Du är här: Start / Uppleva & göra / Evenemang i Laholm / 400-årsjubileum freden i Knäred / Arkiv 400-årsjubileum / Fredsseminarium / Fredsseminarium i Knäred / Seger för diplomatin

Diplomatin segrade i Knäredsfred

Förstora bilden - Dick.jpg

Enligt historikern Dick Harrison var freden i Knäred diplomatins seger över kungamakten. (Foto: Jonas Gerdle)

Freden i Knäred var diplomatins triumf, inte kungarnas. Den bilden gav historikern Dick Harrison av kriget, som enligt honom startade på grund av att Sveriges och Danmarks kungar inte kom överrens om Göteborg fick existera under svensk flagg eller ej. Dessutom ansåg Kristian IV att Karl IX hade visat sig ”offentligt stöddig” på Danmarks bekostnad.

På söndagens fredsseminarium klev Dick Harrison upp på scenen i Knäreds bygdegård. Ämnet var Kalmarkriget (1611-1613), freden i Knäred och vem som egentligen stod som vinnare i det tvååriga kriget.

Kungarna fick inte förhandla

Dick Harrison tog med hjälp av rösten tag i olika roller som medverkade vid kriget och vid fredsförhandlingarna i Knäred. Redan hösten 1611 var kungarna redo att mötas för medling ”vapen mot vapen, öga mot öga”. Det föll sig dock inte väl och kriget fortsatte.

Det gav förhandlarna och sittande regeringar anledning att utesluta kungarna från framtida förhandlingar, eftersom regenterna hade visat hur detta slutade med än mer krig. Samma år dog Karl IX och Gustav II Adolf tog över den makt som återstod i Sverige.

Förhandlingarna togs över av diplomater från Sverige och Danmark som möttes hösten 1612 i Sjöared. Men på grund av att dåtidens procedurer krävde sin tid gick förhandlingarna långsamt fram.

Hemlighöll fullmakt

Diplomaten för Sveriges räkning, Axel Oxenstierna, hade av Gustav II Adolf fått fullmakt att tillskriva Danmark Göteborg, som det talades om i början av kriget, men höll det hemligt i hopp om att lösa fred på annat sätt.

Efter förhandling kom rikena överrens om att Sverige skulle betala en miljon riksdaler till Danmark på sex år för att få behålla länen. Annars skulle Danmark ha kvar sitt revir tillsammans med den summa som Sverige hade lyckats skramla fram vid tillfället.

Knapp marginal

Detta blev dock Sveriges vinst trots allt, menade Dick Harrison. För att kunna spara ihop en miljon riksdaler var Sverige tvunget att samla in skatt från varje individ som gick att finna, rik som fattig. Och det gjordes. Med tolv minuters marginal inom den satta tiden på sex år.

- Förloraren vinner nästan alltid mest, sa Dick Harrison.

Sverige vann lärdomar av nederlaget. I början av Kalmarkriget var Sverige i botten. 100 år senare var Sverige Europas stormakt, och detta tack vare Kalmarkriget och freden i Knäred.

Danmarks förre utrikesminister, Uffe Ellemann-Jensen, instämmer i Dick Harrisons slutsats.

- Det stämmer, men sedan dess har vi vunnit. Kanske inte alla slag, men visst har vi vunnit, säger han.

Text: Clara Bergenfelz

Kommentera sidan

Innehållsansvarig: Maria Nilsson
Sidan uppdaterad den 23 januari 2013