Frågor och svar om tånghantering

Frågor och svar om tånghantering

• 1. Varför rensar ni tång och alger på stranden?

  Det gör vi för att göra det trevligare för dig att bada, så att du kanske slipper tång i vattenbrynet när du ska bada.

  Uppdaterad den 20 april 2023
• 2. När börjar ni rensa tång på stranden i Mellbystrand och Skummeslövsstrand?

  I juni görs en grundrensning av hela sträckan, och senare under juni-augusti görs det ungefär en gång i veckan om det behövs och är badväder.

  Uppdaterad den 20 april 2023
• 3. Var rensar kommunen tång?

  Rensningen av tång sker enligt en prioriteringsordning. Rensning prioriteras främst vid de tre huvudentréerna Birger Pers väg, Kolonivägen och Stora Strandvägen. Vid stränderna i naturreservaten rensar vi inte tång eller alger. 

  Uppdaterad den 20 april 2023
• 4. Hur ofta rensar ni tång och alger?

  En gång i veckan vid behov. Behovet är ofta större när det är fint badväder. Vi rensar endast tång på vardagar.

  Uppdaterad den 20 april 2023
• 5. Varför rensar ni inte bort tång i naturreservaten?

  I naturreservaten ska naturen bevaras och därför får tången vara kvar på de stränderna. Den naturliga gången är att tången förs in mot land och oftast åker den tillbaka till havet igen efter en tid. 

  Uppdaterad den 20 april 2023
• 6. I vilken ordning städar ni stranden?

  Renhållning, skräpplockning på stranden och toalettstädning prioriteras före tånghantering.

  Uppdaterad den 20 april 2023
• 7. Ska tånghögarna ligga kvar på stranden hela sommaren?

  Ja, högarna ligger kvar på stranden under sommaren och återförs till strandkanten under hösten. Den naturliga gången är att tången förs in mot land med strömmarna i havet och oftast åker den tillbaka till havet igen efter en tid.

  Uppdaterad den 20 april 2023
• 8. Varför lägger ni inte tånghögarna högre upp på stranden eller i sanddynerna?

  Om tången läggs i sanddynerna eller högt upp i dynområdet ger det en gödslingseffekt som bidrar till att invasiva arter som vresros och andra icke önskvärda, kvävegynnande arter såsom mollor och skräppor får fäste i dynorna.

  Vresros är en invasiv växt som inte får gynnas enligt EU-direktiv. Vresros växer snabbt och tar över stora områden och tränger undan den naturliga växtligheten med blommande örter och dyngräs. Vresros är taggig och ogenomtränglig vilket även gör det svårt att gå och vistas i området.

  Sanddynerna och fördynerna är känsliga för skador och det är viktigt att de bevaras och kan bli större för att ge skydd vid stormar. Transporter och maskiner kan lätt skada befintliga dyner och försvåra för nya att bildas. Tånghögarna läggs därför utanför fördynen. Här ställs även soptunnorna för att de ska kunna tömmas utan att personalen kör i fördynen.

  Uppdaterad den 20 april 2023
• 9. Varför låter ni en stor tånghög ligga i vattenbrynet ibland?

  Ibland är tången så blöt att den är ohanterlig. Tången måste då få torka några dagar innan vi kan flytta på den.

  Uppdaterad den 20 april 2023
• 10. Varför kan ni inte köra bort tången från stranden?

  Vi har undersökt flera olika alternativ för hur tången kan hanteras. Tidigare lades tången på deponi men det är inte längre tillåtet. Det är inte heller tillåtet att köra bort tången från stranden för att sedan köra tillbaka det till hösten. För att föra bort tången från stranden behövs ett syfte, tex att använda den som jordförbättring på åkermark.

  Om det finns någon lantbrukare som vill använda tången på sina marker är det fullt möjligt men kommunen har i dagsläget inget avtal med någon lantbrukare. Innan tången kan användas som gödning på åkermark ska den provtas för att ta reda på om den passar att sprida på åkermark. Tången kan ibland innehålla höga kadmiumhalter.

  Vi har även utrett möjligheten att behandla tången som trädgårdsavfall för att kunna lägga på Ahla återvinningscentral där de tillverkar kompost. Men det är inte möjligt eftersom vi inte har tillstånd att lämna så stora mängder på Ahla.

  Tidigare försök har gjorts med att använda tången för att göra biogas men det har kommit med för alldeles för mycket sand. En nackdel med att ta bort tång/alger från stranden är att mycket sand följer med. Sanden behövs för att kunna bygga upp nya och större sanddyner.

  Uppdaterad den 20 april 2023
• 11. Varför flyter det iland så mycket tång ibland?

  Ofta sker detta när det är varmt i vattnet och har regnat mycket. Då rinner mycket näringsämnen ut i havet via våra vattendrag och dräneringar. Näringen kommer till största del från jordbruk, skogsbruk, transporter och punktkällor såsom reningsverk, industrier, enskilda avlopp, dagvattenrör mm.

  Kväve är det näringsämnet som leder till övergödning i havet. Finns det mycket kväve i havet leder det till en ökad produktion av växtplankton och fintrådiga alger. Sommartid kan detta överskott av kväve, leda till massförökning av växtplankton, det vill säga algblomning.

  Uppdaterad den 20 april 2023
• 12. Om ni lägger tillbaka tången till vattenbrynet, bidrar inte det till en ökad övergödning då?

  Att lägga tillbaka tången till hösten innebär en viss näringstillförsel men samtidigt är tången en del av det ekologiska kretsloppet. Insatser mot övergödning görs genom andra åtgärder såsom att minska utsläppen av kväve från jordbruk och genom att rena avloppsvattnet.

  Laholms kommun är öppna för att arbeta med tången som en resurs och bevakar utvecklingen kring tånghantering.

  Uppdaterad den 20 april 2023
• 13. Hur kan vi arbeta för att det ska bli mindre tång/alger på stranden?

  Genom att minska mängden näringsämnen som kommer ut i våra vattendrag och i havet. Arbeta för att minska kväveutsläppen från jordbruket, skogsbruk, punktkällor såsom reningsverk, industrier, avlopp, dagvattenrör mm samt från transporter. Kommunen arbetar långsiktigt med att trygga och förbättra miljön genom tillsyn och planering bland annat.

  Uppdaterad den 20 april 2023
• 14. Vilka växter och djur finns i tång?

  I tången lever små insekter och kryp som tångflugor och tångloppor. De har en viktig ekologisk funktion då de är mat till fåglar. I tången och algerna i vattenbrynet finns det gott om räkor, märlor och musslor som också hamnar i vadarfåglarnas magar.

  På stranden samlas tång från havet olika djup. Grönslick, rödalger och brunalger blandas med växtdelar av ålgräs. Grönslick är en vanlig art som vi ser här i Laholmsbukten. Den flyter runt i vattnet och kan föröka sig i stora mängder på kort tid. Ålgräsängar ger skydd och mat åt en mängd fiskar.

  Uppdaterad den 20 april 2023
• 15. Hur mår havet?

  Laholmsbukten är en bukt i Kattegatt som har problem med övergödning. Det är många mänskliga faktorer som påverkar, inte bara lokalt och regionalt utan även globalt. Även om övergödningssituationen i kustvattnet har förbättrats minskar fortfarande syrgashalten i bottenvattnet. Laholmsbukten förbättras alltmer men uppnår ännu inte god ekologiskstatus i EU:s klassning enligt ramdirektivet för vatten. Badvattenkvaliteten bedöms dock oftast som god.

  Uppdaterad den 20 april 2023