Kulturhistoria, kulturarv

Den internationellt uppmärksammade bronsåldersgraven Lugnarohögen i Hasslöv visar att här fanns en välutvecklad samhällstuktur redan för 3 000 år sedan. I Laholms kommun finns i dag nio statliga byggnadsminnen och ett kulturreservat, vilket visar på ett arv med många kulturmiljöer av nationellt intresse.

Kommunens geografiska placering vid kusten och Lagan och de bördiga åkermarkerna har gjort att fisket och jordbruket fram till i dag varit de dominerande näringskällorna. Men ytterligare två näringsgrenar urskiljer sig tydligt genom historien – keramik och "binge".

Laholmskeramik

I flera hundra år, och långt in på 1900-talet, var Laholm en av landets viktigaste krukmakarstäder. Det fanns god tillgång på fin krukmakarlera längs Lagans stränder och flera stora marknadsplatser runt om staden. Under 1700-talet tillverkades många ståtliga så kallade "tuppafat" i södra Halland (fat och skålar med ett mittornament i form av en liten fågel eller blomma). Under 1940–1960-talen blomstrade lokala företag som Firma Laholmskeramik och Jani-keramik.

I Teckningsmuseets lokaler vid Hästtorget ligger Laholms keramikmuseum. I museet visas i dag dels en permanent utställning med fokus på keramik tillverkad i Laholm under 1900-talet, dels en tillfällig utställning med skiftande teman.

Gamla Krukmakeriet

Gamla Krukmakeriet i Gamleby (Krukmakaregränd 2) har likt staden i övrigt en anrik historia. Huset har varit ett tillhåll för keramiker sedan mitten av 1800-talet. En av de mer namnkunniga är Julius ”Pottelerius” Nilsson (1848–1923) från Simrishamn, som arbetade här runt sekelskiftet 1900. Gamla Krukmakeriet drivs i dag av Laholms kommuns kulturenhet, som ser till att föra vidare det lokala kulturarvet till nya generationer.

Lugnarohögen

Lugnarohögen i Hasslöv är en gravhög från yngre bronsåldern (cirka 800–600 f.Kr) som blev en smärre sensation när den grävdes ut 1926. Graven visade sig innehålla en stensättning i form av ett skepp, vilket var den första i sitt slag i Sverige. Ett snabbt beslut togs att bevara denna upptäckt för eftervärlden: en kupol gjöts över skeppet och från den intilliggande stugan byggdes en underjordisk gång som gör att vi än i dag kan se graven inifrån.

Lugnarohögen nyöppnade den 27 juni 2020, efter en omfattande renovering, och drivs i dag av Laholms kommun. Öppettider med mera finns att läsa på Lugnarohögens sida på visitlaholm.se.

Lugnarohögens webbplats Länk till annan webbplats.

Binge

I Våxtorps socken blev stickning eller bindslöjd, på halländska ”binge”, redan på 1600-talet en viktig näringskälla som komplement till jordbruket i nödårstider. Ur binget har det genom århundradena utvecklats en rik mönsterskatt som är typisk för södra Halland.

Hembygdsgårdar

Kommunens hembygdsföreningar är ett viktigt nav i bevarandet av det lokala kulturarvet, genom sina samlingar av föremål från flydda tider och sitt omhändertagande av gamla gårds- och torpmiljöer. I kommunen finns följande hembygdsgårdar:

• Bollaltebygget, Knäred (kulturreservat)
• Ebbaredsstugan, Laholm
• Gammelgården, Hishult
• Hasslövs hembygdsgård
• Veinge hembygdsstuga
• Vippentorpet, Ysby
• Våxtorps hembygdsstuga

På Södra Hallands hembygdsförenings webbplats finns mer information om hembygdsgårdarna.

Södra Hallands hembygdsförenings webbplats Länk till annan webbplats.

Byggnadsminnen

I Laholms kommun finns i dag nio byggnadsminnen:

• Backstugan i Fladalt
• Bollaltebygget, Knäred (kulturreservat)
• Edenberga brandstation
• Hausknechtska huset, Laholm
  
• Lottens i Västralt
  
• Skottorps slott
  
• Bostadshuset "Skidbacken", Doktorn 5, Laholm
• Vallens slott, Våxtorp
• Vippentorpet, Ysby