Sök Kontakt

Hållbarhetsarbete i kommunen

Här börjar innehållet.

Hållbarhetsarbete i kommunen

Kommunens hållbarhetsarbete sker genom flera olika arbetsområden och inom dimensionerna ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Inom det ekologiska hållbarhetsstrategiska arbetet, arbetar kommunen med miljö-, klimat-, och naturfrågor.

Exempel är naturvård, klimatanpassning, fysisk planering och friluftsliv. Genom arbetet som sker tillsammans med kommunens invånare, näringslivet och andra aktörer vill vi skapa en hållbar kommun för alla, även för kommande generationer. Du kan ta del av exempel på hur Laholms kommun bedriver hållbarhetsstrategiskt arbete. Du kan också läsa om hur du kan bidra med klimatomställning som skapar en mer hållbar vardag och hur du kan säkra din fastighet från olyckor kopplade till ett förändrat klimat.

År 2015 antog världens stats- och regeringschefer Agenda 2030 med mål att uppnå ett mer hållbart samhälle inom ekologiska, ekonomiska och sociala områden.

17 globala mål och 169 delmål

Agenda 2030 består av 17 globala mål med 169 delmål som innebär en strävan om att uppnå en hållbar utveckling över hela världen. För att det ska bli möjligt behöver arbetet ske globalt, nationellt, regionalt och lokalt. På det lokala planet har kommunen en viktig roll i genomförandet av Agenda 2030.

Globala mål Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Nulägesanalys

Laholms kommun tog under 2021 och 2022 fram en nulägesanalys för att ta reda på hur långt hållbarhetsarbetet inom Agenda 2030 har kommit.  Analysen ligger till grund för beslut till vad kommunens verksamheter ska jobba med och prioritera.

Nulägesanalys Pdf, 1.5 MB, öppnas i nytt fönster.

Hållbarhetsbokslut

I samband med att kommunen följer upp arbetet med Agenda 2030 ska kommunen ta fram ett hållbarhetsbokslut. Där ska vi redovisa åtgärder som vi gjort det senaste året, och hur åtgärderna bidragit till uppfyllande av de globala målen. Uppföljningen och hållbarhetsbokslutet ska även innehålla en behovsanalys som ska ligga till grund för hur kommunen ska prioritera de kommande åren för nästkommande års kommunorganisatoriska prioriteringar. Det första hållbarhetsbokslutet blir för år 2023.

Laholms kommun har tagit fram en miljöpolicy som visar de politiska ambitionerna för hur kommunen ska arbeta med ekologisk hållbarhet. Policyn är ett styrdokument som innebär att kommunens arbete ska utgå ifrån dokumentet.

Miljöpolicyn gäller för kommunens nämnder och kommunägda bolag. Viktiga fokusområden för Laholms kommun är minskad klimatpåverkan, minskad kemikalieanvändning, hållbar användning av natur- och vattenresurser och hållbar resursanvändning. Arbetet omfattar både kommunens verksamheter som kommunen i sin helhet.

Laholms kommuns miljöpolicy Pdf, 182.2 kB, öppnas i nytt fönster.

Klimatanpassningsplan

Klimatanpassning innebär att förbereda den bebyggelse som, finns och planeras, med hänsyn till effekterna av ett förändrat klimat. Det handlar om att vidta åtgärder som dämpar negativa effekter till exempel vid skyfall, högt vattenstånd eller värmebölja. Det handlar också om att utnyttja fördelarna.

Laholms kommun har sedan 2015 en klimatanpassningsplan som riktar in sig på kusten och LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen).

Syftet med planen är att visa hur kommunen kommer att påverkas av klimatförändringarna. I planen beskrivs övergripande hur kommunen kommer att påverkas till år 2100. Planen följdes upp under år 2022.

FN:s klimatpanels (IPCC) olika scenarier på utsläppsnivåer och tillhörande konsekvenser och nya analyser och rapporter från olika myndigheter kastar nytt ljus på problematik, sårbarheter och möjligheter, därför ska en ny klimatanpassningsplan tas fram.

Laholms kommuns klimatanpassningsplan Pdf, 4.9 MB, öppnas i nytt fönster.

En ny klimatplan

Arbetet med en ny klimatplan för Laholms kommun är i gång. Eftersom det är bråttom med att minska vår klimatpåverkan och med att anpassa oss, ska den nya klimatplanen fokusera på båda delarna, det vill säga påverkan och anpassning. Oftast är det billigare att genomföra förebyggande åtgärder än att i efterhand ta kostnaderna för negativa klimateffekter, till exempel av ett skyfall eller en översvämning. Väl utformade åtgärder för klimatförändringar kan dessutom tillföra andra värden. Allra billigast är att inte behöva klimatanpassa alls. Med den nya klimatplanen strävar vi efter minskad klimatpåverkan och bättre klimatanpassning. Klimatplanen planeras bli färdig under år 2024.

Hur kan du bidra?

Fastighetsägarens ansvar

Som fastighetsägare har du ett ansvar att enligt plan- och bygglagen skydda dig och din fastighet mot klimatpåverkan. Det är därför bra att kolla riskerna i området innan du köper en fastighet. Se också över dina försäkringar så att de täcker skador orsakade av extremväder. För att skydda dig från översvämningar kan det vara bra att till exempel se till att vatten inte kan ta sig in i huset genom att skaffa en vattenpump till källaren, se till att vattnet inte rinner till ditt hus utan från det. Kom ihåg att det du gör för att skydda din fastighet inte får påverka en annans fastighet negativt.

Snabba klimatanpassningstips

  • Samla upp regnvatten

En kvadratmeter tak ger cirka en liter vatten per millimeter regn. Med ditt tak och en regntunna kan du skörda regnet för bevattning.

  • Främja naturlig infiltration

Tomtmark där vatten tillåts tränga ner i marken, till exempel på gräsmattor, odlingslotter och grus, gör att regnet kan infiltrera till grundvattnet. Det är väldigt viktigt att främja denna naturliga process, särskilt inom tätorter. Använd genomsläppliga material, i stället för att hårdgöra din tomt, så klarar den mer nederbörd, vilket förebygger översvämning. Hårdgjorda ytor höjer dessutom temperaturen omkring byggnaden som i förlängningen ger en högre inomhustemperatur.

  • Plantera och behålla träd

Ett vuxet träd dricker cirka 500 liter vatten en varm sommardag och bladytan avdunstar mycket vatten. Det har en svalkande effekt som är perfekt vid värmeböljor. Häckar och träd på din tomt bidrar till lokal klimatreglering, bättre dränering, svalkande skugga och skydd mot hårda vindar. Så värna träden!

Naturvårdsverket

På Naturvårdsverkets hemsida kan du läsa mer om hur du kan förebygga klimatförändringar. Du kan också läsa om hur klimatomställningen ser ut inom olika områden, så som skogs- eller jordbruk, industri eller transporter.

Hur kan jag minska min klimatpåverkan? Länk till annan webbplats.

Klimatomställning inom olika områden Länk till annan webbplats.

Miljöbarometern och Gröna nyckeltal

Laholms kommun använder Miljöbarometerns Gröna nyckeltal för att redovisa data och indikatorer om miljöutvecklingen. Syftet är att tillgängliggöra miljödata, öka insyn och delaktighet i miljöarbetet och tydliggöra hur kommunerna ligger till i förhållande till uppsatta mål. De gröna nyckeltalen är framtagna gemensamt av Sveriges Ekokommuner, som Laholms kommun är medlem i.

Gröna nyckeltal Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Samverkansorganisationer

Laholms kommun deltar i olika samverkansorganisationer med miljö-, klimat- och naturanknytning, till exempel olika vattenråd, Sveriges Ekokommuner (SEKOM), Regional Kustsamverkan (RKS) och Erosionsskadecentrum.

Nationell emissionsdatabas

Den nationella emissionsdatabasen samlar Sveriges nationella utsläpp av klimatgaser och luftföroreningar fördelade till läns- och kommunnivå. Uppgifterna i databasen utgår från Sveriges officiella utsläppsstatistik. Statistiken visar att i Laholms kommun kommer den största delen av utsläppen från jordbruk och transporter. I dessa huvudsektorer är det främst, djurs matsmältningsprocesser och personbilar, som genererar mest utsläpp av växthusgaser. Utsläppen av växthusgaser är direkt beroende av hur mycket energi samhället använder samt vilken typ av energikälla som används. Därför krävs det en medvetenhet och ett engagemang från både företag och medborgare. Samtidigt som kommunen ska minska kommunorganisationens egna utsläpp har kommunen en viktig roll i samordningen av det här arbetet.

Nationell emissionsdatabas Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Natur- och miljöboken

Kommunens mellanstadieelever får Natur- och miljöboken som ett stöd för miljö- och naturarbetet i skolan. Böckerna är en tredelad läromedels-serie som eleverna erhåller i årskurs 4, 5 och 6. Varje steg är anpassat för kursplanen och kunskapsnivån för respektive årskurs och utgör tillsammans en heltäckande klimatsmart utbildning för eleverna. Natur- och miljöböckerna delas ut i tryckt format men finns även online.

Natur- och miljöboken Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Miljöpriset

Laholms kommun delar varje år ut ett miljöpris som stöd, uppmuntran eller belöning för en extra god insats inom natur- och miljövård i kommunen. Priset instiftades 1989 och har sedan dess delats ut årligen med undantag för några år. Miljöpriset delas ut till en fysisk eller juridisk person som är verksam i kommunen.

 

Nominera en fysisk eller juridisk person

Vet du någon som gör en insats för miljön? Kanske har någon gjort om sin trädgård till ett paradis för pollinerare? Eller vet du en organisation som satsar extra på utbildning för minskad klimatpåverkan? Visa din uppskattning och nominera din kandidat.  Miljöpriset överlämnas vid kommunfullmäktiges sista sammanträde för året varje år så skicka in ditt förslag senast den 1 oktober.

 

För att nominera en person behöver du:

  • skicka in din nominering skriftligt,
  • med en motivering,
  • märk kuvertet eller E-post-meddelandet med ”Miljöpris”,
  • senast den 1 oktober.


Kommunstyrelsen i Laholms kommun, 312 80 Laholm

kommunstyrelsen@laholm.se



För miljöpriset gäller följande formella regler:

  • 1 § Laholms kommuns miljöpris delas ut som stöd, uppmuntran eller belöning för i kommunen förtjänstfullt Mutförd insats inom natur- eller miljövården.
  • 2 § Miljöpriset delas ut till fysisk eller juridisk person som är verksam i kommunen.
  • 3 § Miljöpriset delas ut årligen inom ramen för det belopp kommunfullmäktige anslår för ändamålet.
  • 4 § Pristagare utses av kommunstyrelsen.
  • Förslag till pristagare jämte motivering till förslaget kan lämnas av sådan person som anges i 2 § och skall ha kommit in till kommunstyrelsen senast den 1 oktober. Kommunstyrelsen skall i ortstidningarna informera om förslagstiden.
  • Pristagare kan dessutom nomineras inom kommunstyrelsen.
  • 5 § Kommunstyrelsen får besluta att priset skall delas på flera pristagare och att pris för visst år inte skall delas ut.
  • 6 § Miljöpriset överlämnas vid kommunfullmäktiges sista sammanträde för året.

 

Tidigare miljöpristagare

2022 Ingen utdelning

2021 Möllans Föräldrakooperativ i Ysby för sitt ambitiösa arbete med miljöfrågor.

2020 Göstorps trivselförening för sitt arbete med att utrota den invasiva arten Skunkkalla.

2019 Palle och Stina Nielsen, Knäred för sitt miljöengagemang samt Öringe Montesoriförskola som blivit grönflagg certifierade.

2018 Vallberga Lantmän

2017 Nyckelpigans förskola i Mellbystrand.

2016 Jonas Ottosson, solceller på industritak i Nyby industriområde

2015 DIAB

2014 Artur Potocki, Wekudata, för sin solcellsanvändning och elbilspark

2013 Ingen utdelning

2012 Andreas Johansson, Seml AB, för sina energieffektiva byggelement av cellplast och Ängskulla förskola i Veinge, för sin grönflagg certifiering

2011 Gösta Paulsson, Edenberga gård, Värestorpsgården och Nya Skottorp, för sina satsningar på biogas och vindkraftverk

2010 Friluftsfrämjandets Mulleverksamhet i Knäred och Laholm, för sitt långvariga pedagogiska natur- och miljöarbete för barn

2009 Ingen utdelning

2008 Matilda och Linus Nilsson, för sitt miljöanpassade lågenergihus i Våxtorp

2007 Ulf Hammarsten, Allarp 165, 31296 Laholm.

2006 De elva röjningsgrupperna på Skummeslövs Tångsamfällighet.

2005 Jens Hallberg Naturfrisör, Mellbystrand samt Laholms Golfklubb

2004 Göran Svensson Skummeslövs ekocamping

2003 Driftspersonalen vid Va-verket

2002 Inger och Kurt Persson, Körsveka och Projektet Härliga Hjörnered

2001 Sven-Erik Jönsson och Maxi Mellbystrand

2000 Skottorpsskolan och LBC-Ängstorp

1999 Tommy Davidsson

1998 Arne Hammar

1997 Ingen utdelning

1996 Lars Strand

1995 Bo Brink och Jan-Eric Persson

1994 Arne Ericsson och Bertil Dahlqvist

1993 Förbundet för Organisk-Biologisk odling

1992 Yngve Johansson och Vollmer Lind

1991 Ingen kandidat

1990 Hushållningssällskapet, P-O Davidsson och Göte Ivansson

1989 Sven Fröberg, Mellbystrandskolan, Höks 4H-Krets

Strandstädarkartan

Strandstädarkartan Kattegatt är ett interaktivt verktyg där alla som är med och städar stränder kan gå in och medverka i städinitiativ och uppmärksamma behov av städning i kustområden. Strandstädarkartan är framtagen av Västkuststiftelsen från projektet Ren kust. Projektet är ett samarbete mellan sju kustkommuner, från Kungsbacka i norr till Ängelholm i söder, där Laholms kommun ingår.

Strandstädarkartan Kattegatt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

 

Låna utrustning och låta kommunen hämta skräpet

Laholms kommun lånar ut material och städutrustning till grupper med minst 10 deltagare. Kommunen kan dessutom hämta det skräp som ni samlar ihop på stranden.

För att boka utrustning till era deltagare och bestäm tid för hämtning av den på centrallagret, behöver du kontakta Allan Roos. Det gör du genom att skicka ett mejl.

 

Allan Roos

Laholms kommuns centrallager, Repslagaregatan 20, Laholm.

allan.roos@laholm.se


Kommunens strategiska energiarbete

Laholms kommun tog 2007 fram en kommunövergripande energistrategi. Syftet med strategin är att initiera en målmedveten genomgång av den kommunala energianvändningen. Syftet är också att få till en dialog om hur vi ska arbeta för att få till ett starkt och hållbart näringsliv med där energin blir en konkurrensfördel.

Ett av målen är att bli en fossilbränslefri kommun. En annan är att all produktion av förnyelsebar energi skall prioriteras och betraktas som en väsentlig näringsgren i kommunen.

Laholms kommuns energistrategi Pdf, 508.8 kB, öppnas i nytt fönster.