Sök Kontakt


Hållbarhetsarbete i kommunen

En planta som hålls av två händer

Kommunens hållbarhetsarbete sker genom flera olika arbetsområden och inom dimensionerna social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet.

Alla tre dimensioner har som paraply Agenda 2030 och innehåller olika delar för att vi ska kunna leva hållbara liv. Under de olika områdena kan du läsa om vad som ryms i kommunens arbete.

År 2015 antog världens stats- och regeringschefer Agenda 2030 med mål att uppnå ett mer hållbart samhälle inom ekologiska, ekonomiska och sociala områden.

17 globala mål och 169 delmål

Agenda 2030 består av 17 globala mål med 169 delmål som innebär en strävan om att uppnå en hållbar utveckling över hela världen. För att det ska bli möjligt behöver arbetet ske globalt, nationellt, regionalt och lokalt. På det lokala planet har kommunen en viktig roll i genomförandet av Agenda 2030.

Globala mål Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Nulägesanalys

Laholms kommun tog under 2021 och 2022 fram en nulägesanalys för att ta reda på hur långt hållbarhetsarbetet inom Agenda 2030 har kommit.  Analysen ligger till grund för beslut till vad kommunens verksamheter ska jobba med och prioritera.

Nulägesanalys Pdf, 1.5 MB, öppnas i nytt fönster.

Hållbarhetsbokslut

I samband med att kommunen följer upp arbetet med Agenda 2030 ska kommunen ta fram ett hållbarhetsbokslut. Där ska vi redovisa åtgärder som vi gjort det senaste året, och hur åtgärderna bidragit till uppfyllande av de globala målen. Uppföljningen och hållbarhetsbokslutet ska även innehålla en behovsanalys som ska ligga till grund för hur kommunen ska prioritera de kommande åren för nästkommande års kommunorganisatoriska prioriteringar. Det första hållbarhetsbokslutet blir för år 2023.

Social hållbarhet

Laholms kommun har inte tidigare bedrivit ett samlat, fokuserat arbete kring segregationen i kommunen. Därför har kommunen sökt och beviljats medel från Delegationen mot segregation (Delmos) för att genomföra en kartläggning över segregationen i kommunen. Kartläggning ska bidra till att kommunen kan bedriva ett
förvaltningsövergripande, ändamålsenligt och kunskapsbaserat arbetssätt för att minska och motverka segregationen i kommunen. Arbetet i kartläggningen är fokuserat på boendesegregation.

Rapporten bedömer att kommunen har goda förutsättningar för det fortsatta arbetet och föreslår följande rekommendationer för arbetet framåt:
- Prioritera politisk förankring och ställningstagande – tydliggör hur Laholm vill att utvecklingen i kommunen ska se ut
- Skapa ett strukturerat, förvaltningsövergripande arbetssätt
- Säkerställ att den nya översiktsplanen tar ställning till, och ger det stöd som förväntas och behövs i, arbetet mot segregation
- Tydliggör segregation i arbetet med målområden och se till att det fysiska perspektivet blir tydligare
- Fortsätt med de kunskapshöjande insatserna som påbörjats och utveckla hur kommunikationen kring segregation ska ske
- Utred hur skolornas kvalitet kan förbättras och hur mobiliteten för människor i kommunen kan öka så att alla har likvärdig tillgång till utbildning, arbete och offentlig service

Segregationskartläggningen Pdf, 1.7 MB.

Bilaga till kartläggningen Pdf, 550.8 kB.

Under oktober fick Laholms kommun pengar för två projekt som kommer att stärka invånarnas delaktighet.

Ett av projekten, kallat "Representativt medborgarinflytande för livskraftig landsbygd", finansieras delvis av Tillväxtverket och Europeiska Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Målet är att förbättra kommunens förmåga att samarbeta med lokala grupper för att involvera fler invånare, inklusive barn, unga och de som sällan deltar i dialoger, i samhällsutvecklingen på landsbygden.

Det andra projektet är en förstudie om tillgänglig samhällsservice, finansierad av Länsstyrelsen Halland. Den här förstudien kommer att använda strategierna från det första projektet för att genomföra medborgardialoger om samhällsservice, inklusive socialtjänst, barnomsorg, bibliotek och fritidsaktiviteter.

Målet är att dessa projekt ska öka deltagandet i samhällsprocesser och förbättra samhällsservicen i hela kommunen genom att bättre anpassa den efter invånarnas behov och förutsättningar. Sofia Larsson, hållbarhetsstrateg i Laholms kommun, säger att detta kommer att gynna både landsbygdsutvecklingen och kvaliteten på samhällsservicen.

För att leda arbetet har kommunen anställt Matilda Martini som projektmedarbetare.

Länsstyrelsens logga

Ekologisk hållbarhet

Laholms kommun har skapat en miljöpolicy som visar kommunens politiska ambitioner för att främja ekologisk hållbarhet. Policyn är ett styrdokument som vägleder kommunens arbete.

Miljöpolicyn gäller för kommunens nämnder och kommunägda bolag och fokuserar på minskad klimatpåverkan, minskad användning av kemikalier, hållbar hantering av natur- och vattenresurser samt hållbar resursanvändning. Arbetet omfattar både kommunens interna verksamheter och kommunen som helhet.

Laholms kommuns miljöpolicy Pdf, 182.2 kB, öppnas i nytt fönster.

Klimatanpassningsplan

Klimatanpassning handlar om att förbereda sig för förändringar i klimatet genom att skydda sig mot negativa effekter som kan uppstå, som exempelvis översvämningar, högt vattenstånd och extrem värme. Det handlar också om att dra nytta av fördelarna som kan uppstå.

Laholms kommun har haft en klimatanpassningsplan sedan 2015, som fokuserar på kusten och landsbygdsområden nära stranden (LIS-områden).

Syftet med planen är att förstå hur kommunen kommer att påverkas av klimatförändringarna och den ger en översikt av förväntade effekter fram till år 2100. Planen granskades senast år 2022.

Eftersom FN:s klimatpanel och andra myndigheter ständigt presenterar nya uppgifter om utsläpp och dess konsekvenser, kommer en ny klimatanpassningsplan att tas fram för att ta hänsyn till den senaste forskningen och analyserna.

Laholms kommuns klimatanpassningsplan Pdf, 4.9 MB, öppnas i nytt fönster.

En ny klimatplan

Laholms kommun arbetar aktivt med att utveckla en ny klimatplan. Eftersom det är bråttom att både minska vår klimatpåverkan och att anpassa oss till förändringarna, kommer den nya planen att fokusera på båda dessa områden. Att vidta förebyggande åtgärder är oftast billigare än att hantera skadorna efter negativa klimateffekter, som till exempel skyfall eller översvämningar. Genom att utforma åtgärder för klimatförändringar på rätt sätt kan vi även skapa andra positiva effekter. Det mest kostnadseffektiva är dock att undvika behovet av anpassningar helt och hållet. Med den nya klimatplanen strävar vi efter att minska vår klimatpåverkan samtidigt som vi förbättrar vår anpassning till klimatförändringarna. Planen förväntas vara klar under år 2024.

Vad kan du göra själv?

Fastighetsägarens ansvar

Som fastighetsägare är det viktigt att du enligt plan- och bygglagen tar ansvar för att skydda din fastighet mot klimatpåverkan. Innan du köper en fastighet är det klokt att undersöka eventuella risker i området. Det är också bra att granska dina försäkringar för att säkerställa att de täcker skador som kan uppstå till följd av extremt väder.

För att skydda dig mot översvämningar kan det vara användbart att exempelvis installera en vattenpump i källaren och se till att vattnet inte rinner mot din fastighet utan från den. Det är dock viktigt att komma ihåg att åtgärder för att skydda din egendom inte får skada någon annans fastighet.

Har du råd att ligga lågt?

Länsstyrelsen i Skånes publikation "Har du råd att ligga lågt?" kan ge mer vägledning kring förebyggande åtgärder.

Har du råd att ligga lågt? Länk till annan webbplats.

Snabba klimatanpassningstips

  • Samla upp regnvatten

En kvadratmeter tak ger cirka en liter vatten per millimeter regn. Med ditt tak och en regntunna kan du skörda regnet för bevattning.

  • Främja naturlig infiltration

Tomtmark där vatten tillåts tränga ner i marken, till exempel på gräsmattor, odlingslotter och grus, gör att regnet kan infiltrera till grundvattnet. Det är väldigt viktigt att främja denna naturliga process, särskilt inom tätorter. Använd genomsläppliga material, i stället för att hårdgöra din tomt, så klarar den mer nederbörd, vilket förebygger översvämning. Hårdgjorda ytor höjer dessutom temperaturen omkring byggnaden som i förlängningen ger en högre inomhustemperatur.

  • Plantera och behålla träd

Ett vuxet träd dricker cirka 500 liter vatten en varm sommardag och bladytan avdunstar mycket vatten. Det har en svalkande effekt som är perfekt vid värmeböljor. Häckar och träd på din tomt bidrar till lokal klimatreglering, bättre dränering, svalkande skugga och skydd mot hårda vindar. Så värna träden!

Naturvårdsverket

På Naturvårdsverkets hemsida kan du läsa mer om hur du kan förebygga klimatförändringar. Du kan också läsa om hur klimatomställningen ser ut inom olika områden, så som skogs- eller jordbruk, industri eller transporter.

Hur kan jag minska min klimatpåverkan? Länk till annan webbplats.

Klimatomställning inom olika områden Länk till annan webbplats.

Miljöbarometern och Gröna nyckeltal

Laholms kommun använder Miljöbarometerns Gröna nyckeltal för att rapportera miljödata och indikatorer om miljöutvecklingen. Syftet är att göra miljöinformation lättillgänglig, öka transparensen och engagemanget i miljöarbetet samt visa hur kommunen presterar i förhållande till sina miljömål. De gröna nyckeltalen är utvecklade i samarbete med Sveriges Ekokommuner, där Laholms kommun är en medlem.

Gröna nyckeltal Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Nationell emissionsdatabas

Den nationella emissionsdatabasen samlar in data om Sveriges utsläpp av klimatgaser och luftföroreningar på läns- och kommunnivå. Denna information baseras på den officiella utsläppsstatistiken i Sverige. Statistiken visar att den största delen av utsläppen i Laholms kommun kommer från jordbruk och transporter. Inom dessa sektorer är det särskilt djurs matsmältning och personbilar som står för de största utsläppen av växthusgaser.

Utsläppen av växthusgaser påverkas direkt av mängden energi som samhället använder och vilka energikällor som används. Därför är det viktigt med medvetenhet och engagemang från både företag och medborgare för att minska utsläppen. Kommunen har en viktig roll i att samordna detta arbete samtidigt som den strävar efter att minska sina egna utsläpp från kommunala verksamheter.

Nationell emissionsdatabas Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Natur- och miljöboken

Natur- och Miljöboken lär barn och familjer om vårt klimat samt en hållbar livsstil. Kommunens mellanstadieelever får Natur- och miljöboken som ett stöd för det ekologiska hållbarhetsarbetet i skolan. Det finns även material som familjen och lärare kan använda och på www.miljobockerna.se finns allt material helt kostnadsfritt.

Böckerna är en tredelad läromedels-serie som eleverna erhåller i årskurs 4, 5 och 6. Varje steg är anpassat för kursplanen och kunskapsnivån för respektive årskurs och utgör tillsammans en heltäckande klimatsmart utbildning för eleverna.

Natur- och miljöboken Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Natur- och miljboken

Miljöpriset

Laholms kommun delar varje år ut ett miljöpris som stöd, uppmuntran eller belöning för en extra god insats inom natur- och miljövård i kommunen. Priset instiftades 1989 och har sedan dess delats ut årligen med undantag för några år. Miljöpriset delas ut till en fysisk eller juridisk person som är verksam i kommunen.

 

Nominera en fysisk eller juridisk person

Vet du någon som gör en insats för miljön? Kanske har någon gjort om sin trädgård till ett paradis för pollinerare? Eller vet du en organisation som satsar extra på utbildning för minskad klimatpåverkan? Visa din uppskattning och nominera din kandidat.  Miljöpriset överlämnas vid kommunfullmäktiges sista sammanträde för året varje år så skicka in ditt förslag senast den 1 oktober.

 

För att nominera en person behöver du:

  • skicka in din nominering skriftligt,
  • med en motivering,
  • märk kuvertet eller E-post-meddelandet med ”Miljöpris”,
  • senast den 1 oktober.


Kommunstyrelsen i Laholms kommun, 312 80 Laholm

kommunstyrelsen@laholm.se



För miljöpriset gäller följande formella regler:

  • 1 § Laholms kommuns miljöpris delas ut som stöd, uppmuntran eller belöning för i kommunen förtjänstfullt utförd insats inom natur- eller miljövården.
  • 2 § Miljöpriset delas ut till fysisk eller juridisk person som är verksam i kommunen.
  • 3 § Miljöpriset delas ut årligen inom ramen för det belopp kommunfullmäktige anslår för ändamålet.
  • 4 § Pristagare utses av kommunstyrelsen.
  • Förslag till pristagare jämte motivering till förslaget kan lämnas av sådan person som anges i 2 § och skall ha kommit in till kommunstyrelsen senast den 1 oktober. Kommunstyrelsen skall i ortstidningarna informera om förslagstiden.
  • Pristagare kan dessutom nomineras inom kommunstyrelsen.
  • 5 § Kommunstyrelsen får besluta att priset skall delas på flera pristagare och att pris för visst år inte skall delas ut.
  • 6 § Miljöpriset överlämnas vid kommunfullmäktiges sista sammanträde för året.

 

Tidigare miljöpristagare

2022 Ingen utdelning

2021 Möllans Föräldrakooperativ i Ysby för sitt ambitiösa arbete med miljöfrågor.

2020 Göstorps trivselförening för sitt arbete med att utrota den invasiva arten Skunkkalla.

2019 Palle och Stina Nielsen, Knäred för sitt miljöengagemang samt Öringe Montesoriförskola som blivit grönflagg certifierade.

2018 Vallberga Lantmän

2017 Nyckelpigans förskola i Mellbystrand.

2016 Jonas Ottosson, solceller på industritak i Nyby industriområde

2015 DIAB

2014 Artur Potocki, Wekudata, för sin solcellsanvändning och elbilspark

2013 Ingen utdelning

2012 Andreas Johansson, Seml AB, för sina energieffektiva byggelement av cellplast och Ängskulla förskola i Veinge, för sin grönflagg certifiering

2011 Gösta Paulsson, Edenberga gård, Värestorpsgården och Nya Skottorp, för sina satsningar på biogas och vindkraftverk

2010 Friluftsfrämjandets Mulleverksamhet i Knäred och Laholm, för sitt långvariga pedagogiska natur- och miljöarbete för barn

2009 Ingen utdelning

2008 Matilda och Linus Nilsson, för sitt miljöanpassade lågenergihus i Våxtorp

2007 Ulf Hammarsten, Allarp 165, 31296 Laholm.

2006 De elva röjningsgrupperna på Skummeslövs Tångsamfällighet.

2005 Jens Hallberg Naturfrisör, Mellbystrand samt Laholms Golfklubb

2004 Göran Svensson Skummeslövs ekocamping

2003 Driftspersonalen vid Va-verket

2002 Inger och Kurt Persson, Körsveka och Projektet Härliga Hjörnered

2001 Sven-Erik Jönsson och Maxi Mellbystrand

2000 Skottorpsskolan och LBC-Ängstorp

1999 Tommy Davidsson

1998 Arne Hammar

1997 Ingen utdelning

1996 Lars Strand

1995 Bo Brink och Jan-Eric Persson

1994 Arne Ericsson och Bertil Dahlqvist

1993 Förbundet för Organisk-Biologisk odling

1992 Yngve Johansson och Vollmer Lind

1991 Ingen kandidat

1990 Hushållningssällskapet, P-O Davidsson och Göte Ivansson

1989 Sven Fröberg, Mellbystrandskolan, Höks 4H-Krets

Strandstädarkartan

Strandstädarkartan Kattegatt är ett interaktivt verktyg som låter deltagare bidra till städinitiativ och uppmärksamma behov av städning längs kusten. Verktyget utvecklades av Västkuststiftelsen inom projektet Ren kust. Detta projekt är ett samarbete mellan sju kustkommuner, från Kungsbacka i norr till Ängelholm i söder, där Laholms kommun är en deltagare.

Strandstädarkartan Kattegatt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

 

Låna utrustning och låta kommunen hämta skräpet

Laholms kommun lånar ut material och städutrustning till grupper med minst 10 deltagare. Kommunen kan dessutom hämta det skräp som ni samlar ihop på stranden.

För att boka utrustning till era deltagare och bestäm tid för hämtning av den på centrallagret, behöver du kontakta Allan Roos. Det gör du genom att skicka ett mejl.

 

Allan Roos

Laholms kommuns centrallager, Repslagaregatan 20, Laholm.

allan.roos@laholm.se


Kommunens strategiska energiarbete

År 2007 utarbetade Laholms kommun en energistrategi som omfattar hela kommunen. Målet med strategin är att genomföra en noggrann översyn av kommunens energianvändning och främja en dialog om hur man kan stärka och hålla näringslivet hållbart, där energi blir en konkurrensfördel.

Ett av huvudmålen är att göra kommunen fri från fossilbränslen. Dessutom prioriteras och främjas all produktion av förnybar energi som en viktig näringsgren inom kommunen.

Laholms kommuns energistrategi Pdf, 508.8 kB, öppnas i nytt fönster.

 

Ekonomisk hållbarhet

Ekonomisk hållbarhet innebär att sträva efter en balanserad och långsiktig ekonomisk utveckling. Det handlar om att använda ekonomiska resurser på ett sätt som främjar långsiktig tillväxt och välfärd samtidigt som negativa effekter på miljön och samhället minimeras. Det innebär att fatta beslut som främjar långsiktig ekonomisk stabilitet istället för kortsiktiga vinster, samt att minska negativ miljöpåverkan genom att minska utsläpp och bevara biologisk mångfald.

Laholms kommun arbetar med ekonomisk hållbarhet genom att öka cirkulära materialflöden och minska linjära flöden i samhället. De samarbetar också med andra kommuner, näringsliv och samhällsaktörer för att gemensamt främja ekonomisk hållbarhet. Dessutom använder de hållbar upphandling för att stödja producenter och leverantörer som följer hållbarhetsprinciper.

Kontakta Laholms kommun

Stängt just nu. Öppnar klockan 08.00

Publicerad:  |  Senast uppdaterad: